Helt otroligt att bloggen har legat nere i en hel måndag, självklart har besöksstatistiken sjunkit rejält men jag hoppas ni hittar tillbaka hit igen nu när jag ska ta bloggen seriöst. 

Den senaste månaden har varit en riktig berg och dalbana med en massa höjdpunkter och väldigt många lågpunkter för mig. Har den senaste månaden gått och burit på så mycket att jag helt enkelt inte har velat dela med mig av min vardag till alla andra.  Under denna månaden har jag också märkt vilka mina vänner är och vilka jag kan lita på. Denna månaden har verkligen visat mig att även om jag inte pratar med personer var dag så vet jag nu att de skulle gå över eld och vatten för min skull och det får mig att må så himla bra. Jag blir helt varm i hjärtat bara av att tänka på vilka fantastiska personer jag har i mitt liv.  Jag har alltid kännt att jag är den typ av person som alla andra kommer till när de har problem men att jag inte har någon att vända mig till om jag skulle ha problem, men tänk så fel jag hade. Har aldrig varit så glad över att ha haft fel. 

Utan alla dessa underbara personer (det finns en massa fler som har funnits för mig under denna tiden som inte är med på någon av dessa bilderna) vet jag inte om jag hade varit kvar här. Jag var verkligen på väg ner i ett svart hål och jag är så glad att de skickade ner ett rep till mig och väntade tills jag själv klättrade upp till deras famn. 

Ifrån djupet av mitt hjärta, jag älskar er alla och är så tacksam för att ni finns i mitt liv. 

Till er som läser detta nu, om någon av er läser detta och går igenom samma sak som jag gjorde/gör så tvekan inte att kontakta mig om ni vill ha någon som lyssnar. Bara lämna en liten kommentar, så svarar jag direkt. Jag vill inte att någon någonsin ska må dåligt. Jag vill att vi alla ska må bra så finns det något jag kan göra så tveka inte.